En klart sevärd dokumentär visades på Kunskapskanalen lördagen den 29 augusti, Männen Bakom Det Heliga Kriget. Dokumentären försöker förklara hur radikala militanta islamismer (al-Jihad) formades.
Den tar upp en intressant vinkel (fokusen på den islamiska radikaliseringen i Egypten), hur medlemmar och sympatisörer av Det Muslimska Brödraskapet utsattes för summariska fängelseinrättningar och dess tortyr det medförde till små glimtar av Nasserismen i Egypten och dess sociala och ekonomiska problem, som frånvaron av många politiska och medborgerliga fri - och rättigheter, inga sociala skyddsnät, och avsaknad av rättssäkerhet som befolkningen fick utstå. Ändå undviker dokumentären att infoga Västs påverkan i Mellanösterns historia och det missnöje som växte ur inhemsk despoti, korruption, påtvingad sekularisering (kulturimperialism) och förödmjukande behandling av oliktänkande och den bristande människosynen som rådde i många muslimska stater (och i många fall fortfarande gör) under Kalla Kriget och dessförinnan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Detta ämne är lika intressant som det är komplext. I väst tenderar många debattörer och (kvasi)intellektuella summera allt under samma rubrik. För en del har det varit en bekväm väg att ta, en annan del har det motiverats av hat eftersom tankeprocessen inte ansetts värdig mer tid och kraft. Misslyckandet i tänkandet återges i form av one-size-fits-all-mentalitet. I deras värld finns inte den komplexitet som omhuldat mycket av politiken i muslimska länder. De kan inte begripa att där har det varit den "sekulära socialisten" som berövat befolkningen ett skyddsnät, som slagit ner på fackföreningar och arbetarnas rättigheter och som vållat fram astronomska klassklyftor. De kan inte befatta sig med att det har varit de "sekulära liberalerna" som gjort livet till ett fängelse utan mänskliga rättigheter eller frihet för befolkningen. De kan inte fatta att det har varit den sekulära konservativa rörelsen som genomfört reformer utan folket samtycke eller medgivande och som knäckt den personliga integriteten och friheten. Då har vi inte ens diskuterat den religiösa extremismen.
SvaraRaderaOm du inte har läst den så rekommenderar jag Gardells bok "Bin Laden i våra hjärtan" som på ett utomordentligt sätt redogör för denna komplexitet.
Tjenare Banana! Och absolut, det finns så många idétrådar i det här ämnet att man skulle kunna sy en hel overall av det. De saker du nämner tror jag läste också om i Occidentalism av M. Fazlhashemi och Albert Houranis A History of the Arab People samt Robert Fisks The Great War for Civilisation. Annars är jag klart sugen på att inköpa Gardells bok!
SvaraRaderaPå flera sätt har jag fått en helt ny syn på t.ex. Muslimska Brödraskapet i Egypten, den "återuppväckta" occidentalism och dess effekt på politiska (inter)nationella islamismer och otaligt fler exempel som jag tidigare sett genom enbart västerländska glasögon. Som att islamismer i sig inte innebär väpnad kamp per automatik, men att de kan tendera att bli totalitära och auktoritära, eller att sentida muslimska tänkarnas idéer om konstitutionellt styre borde ha en folklig förankring och utgå från mänskliga rättigheter men använda islam som en moralisk pelare för lagstiftningen, alltså ungefär såsom kristna stater lät sig bli influerade av kristendomens normer och värderingar när dessa skapades. På så sätt vänder jag mig emot synen att sekularism måste innebära total separation av kyrka och stat, utan varje lands befolkning måste utgå från sina egna värderingar och vilja för att skapa sin egen rättvisa och frihet, utan någon extern makts rättesnöre, som vill diktera villkoren för "demokrati". Ur den synvinkeln tror jag Vi delar samma åsikt i frågan.
Och ja, påtvingad sekularisering och assimilering till nationella projekt som t.ex. ungturkarna och Reza Pahlavis statskupp (och Nassers socialistiska projekt) medförde är inga bra tillvägagångssätt, särskilt inte när den inhemska muslimska kulturen förtrycktes och alienerades, som om det vore något onaturligt och icke-applicerbart till den nya idén om en egen nationell identitet.