Vad man kan fastslå på rak arm, efter att ha dragits ofrivilligt in i en diskussion med passion och bias som alarmerande förtecken, är att det är omöjligt att bearbeta eller ens undvika diskussionen ifråga utan att få en verbal knogmacka på sig. Givet då att man invänder mot motpartens mest basiska påstående, vilket presenteras nedan.
Frågan om Jerusalems framtid togs fram, fråga mig inte hur, någon gång under kvällen för en annars fryntlig tillställning. En person började ställa mig mot väggen vad jag skulle göra om jag hade det politiska rodret i Israel, och som vanligt sa jag att en rättvis tudelning av staden och full access för alla samfund och rörelser till de religiösa monumenten är det logiska valet. Allting utifrån min förståelse av dilemmat och vad kompromissernas föränderliga regler påstås innehålla eller icke innehålla. Som motsvar får jag frågan:
1. Är du israel?
2. Är du jude?
3. Har du varit i Israel?
Eftersom jag svarade nej på samtliga fick jag, efter en dos av sludder och irrande blick, klart för mig att jag skulle enbart hålla käft och istället lyssna på denne mästare av Sanningen och Lösningen. Summa summarum: Vilket idiot till människa. Jag tror hon är en lovande kandidat till 10-toppen av de största arslen jag stött på i min lilla existens. En riktig bubblare med andra ord.
Det är sällan man stöter på en sådan grad av arrogans, nedlåtande ton och ignorans att man först blir helt ställd av personens resonemangsförmåga och kommunicerande möjligheter, att man i slutändan lämnar platsen och undrar: vad hände egentligen, missade jag någonting eller var det bara ännu en i raden av helt irrelevanta diskussioner i världen?
Ett tillägg: en diskussion brukar oftast innefatta en dialog, och i det här fallet var det mer som att jag skulle lyssna, och den andra skulle bemästra omgivning, inräknat mig såklart. Jag tror jag hittar en motsvarande grad av bekräftelsebehov i mina tonår, när en jämnårig gjorde vad som helst för bli coola killen men bemöttes mer med förakt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Lyckas man reta upp ett arsle så kan man bara glädja sig åt att vara den som har rätt. När jag läser din text så blir jag grymt irriterad - varfö stöter jag aldrig på sådana typer i verkliga livet? Totala svin som anser sig vara sanningens hatlangare oavsett vad omgivningen vet eller har att säga? Det skulle vara så roligt att bara läsa lusen av dem - inte i en otrevlig ton - utan som en rättelse av hur fel de egentligen har. För jag kan inte tänka mig mer arrogant hyckleri än detta sätt att tala. Varken du eller jag är araber. Jag är inte från något arab land. Förutom Irak och Syrien har jag itne varit i något annat arabland. med detta usla tankesätt så har varken du eller jag rätt att uttala oss om något som händer där - ha åsikter som diktaturer eller göra utlåtanden om utvecklingen. För är man arab eller från ett arabland eller varit där och solat i 1 vecka - då är man automatiskt expert och innehar tolkningsföreträde. Tänk vad lustigt, det bråkas ofta om att man inte ska likställa judar med Israel - och med rätta, men i detta fall så duger det perfekt att likställa dem, eftersom man som jude - eller - israel - eller Israelbesökare - har ord av högre värde om Jerusalem än andra.
SvaraRaderaNej just det, det finns ju en "skillnad" där - "skillnaden" är att Israel är "mellanösterns enda demokrati" - och då får man terrorisera, annektera och lemlästa som man vill, eftersom det är folkets röst som kräver det och inte en tyranns vilja som folk tvingas rätta sig efter. Kan jag som kurd yrka på något liknande? Ok, jag drar en analogi med staden Kerkuk i norra Irak som det är mkt diskussion om nu. Det är en kurdisk stad som Saddam försökte ändra demografin på för att splittra kurder genom att tvångsförflytta kurder och arabisera staden. Det vill säga - folk som inte hade något där att göra, som aldrig bott där och som helt sonika flyttade in från andra trakter blev en pjäs i händerna på en stat och sitt eget etniska hat att annektera mark och hem som tillhörde andra för att av etniska skäl skulle ta över. Det är ju samma sak som Jerusalem i moderntid. Då borde mina ord vara 100 gånger mer värda än idioten du har diskuterat med? Ju mer jag tänker på ditt inlägg desto mer irriterad blir jag. Jag vet inte vad du har för relation till personen och jag gillar verkligen inte att ta till fula ord, men du får förlåta mig när jag säger: vilken urkorkad ärkeb*tch!
Tackar för responsen. Du får använda vilka ord du vill här. Anything goes! eller whatever floats your boat, som jänkarna brukar säga.
SvaraRaderaJag kan tycka all sorts kunskap är väsentlig för att skapa en helhetsbild av läget i till ex. Jerusalem, eller Israel i stort. Skrivbordskunskap komplimenterar förstahandsinformation och bearbetningsarbeten "på fältet" på det bästa sättet, genom att tillföra en distans till ämnet, och kan utgå från andra metodologiska eller ideologiska startgropar än vad fältarbetarna kan tänkas ha.
Jag stötte på den här personen på mitt jobbs årsmöte, och har aldrig träffat henne förut. Hon var i och för sig ganska full redan när middagen började, och hon "armbågade sig fram" rätt mycket i allt från att hämta kaffe till ge sig in i en diskussion. Så jag tar hennes ord med en nypa salt. Samtidigt sticker det till ordentligt i irritationsnerven när jag betänker hur hon tog kontakt med mig, frågade vem jag var, vart jag kom ifrån, och gjorde en svepande avfärdning på en gång utan att ens känna mig.
Intressant det du nämner om staden Kerkuk. Jag kände till tvångsförflyttningarna och Saddams gasbombningar i de kurdiska regionerna, men jag visste inte att agendan var likadan som den sovjeterna hade med Gulagsystemet.
Och liksom dina ord i mina ögon vinner 100 ggr mer respekt än denna idiot till människa, så stötte jag på en intressant iakttagelse av en kvinnlig bekant som jobbar ideellt i Israel: i och med att judarna har utstått Förintelsen så kan man inte ge dem mera svängrum i hur dem beter sig mot andra människor, utan snarare ställa högre krav på att de respekterar andra folkgrupper eftersom de själva vet hur det känns att en gång i tiden ha blivit behandlade som skit.